Ordet mänskliga rättigheter dyker upp i nyheter, skolböcker och lagtexter, men få kan säga exakt vad det omfattar. Artikeln reder ut begreppet steg för steg, visar var rättigheterna faktiskt är bindande och förklarar varför Europakonventionen, svensk lag sedan 1995, väger tyngre än en deklaration, även om FN (officiell källa) antog den allmänna förklaringen 10 december 1948.
Antal artiklar i den allmänna förklaringen: 30 artiklar · Antagen av FN:s generalförsamling: 10 december 1948 · Europakonventionen undertecknades: 4 november 1950 i Rom · FN-konventionerna antogs: 1966
Snabböversikt
- Den allmänna förklaringen antogs av FN:s generalförsamling 10 december 1948 (FN, officiell källa) (EUR-Lex (svensk författningssamling))
- Förklaringen består av 30 artiklar (OHCHR Europe, FN:s människorättskontor) (EUR-Lex (svensk författningssamling))
- Europakonventionen är svensk lag sedan 1995 (EUR-Lex (svensk författningssamling))
- Hur enskilda rättigheter prioriteras när två av dem krockar
- Hur svenska domstolar i praktiken har tillämpat Europakonventionen i konkreta mål
- Hur många stater som har ratificerat FN:s pakter, vilket inte är belagt i denna genomgång
- 10 december 1948: FN antar den allmänna förklaringen (FN, officiell källa)
- 4 november 1950: Europakonventionen undertecknas i Rom (Europadomstolen, tillsyn av Europakonventionen)
- 1966: FN:s konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antas (Riksdagen, betänkande om FN-systemet)
- 1995: Europakonventionen blir svensk lag (EUR-Lex, svensk författningssamling)
- Europadomstolen i Strasbourg prövar kränkningar av Europakonventionen (OHCHR Europe (europeisk översikt))
- Regeringen anger att staten har det största ansvaret för att skydda rättigheterna, men även myndigheter och kommuner har ansvar (Regeringen.se (lättläst faktasida))
- Inom EU används begreppet grundläggande rättigheter för att uttrycka mänskliga rättigheter (EUR-Lex (EU:s rättsdatabas))
Nio uppgifter bär resonemanget, och mönstret är tydligt: den allmänna förklaringen från 1948 är en politisk ram, medan den bindande tyngden kom genom senare fördrag och svensk lagstiftning.
| Uppgift | Värde |
|---|---|
| Antal artiklar i den allmänna förklaringen | 30 artiklar (OHCHR Europe, FN:s människorättskontor) |
| Antagen av FN:s generalförsamling | 10 december 1948 (FN, officiell källa) |
| Europakonventionen undertecknades | 4 november 1950 i Rom (Europadomstolen, tillsyn av Europakonventionen) |
| FN-konventionerna antogs | 1966 (Riksdagen, betänkande om FN-systemet) |
| FN-pakterna trädde i kraft | 1976 (FN (officiell källa om pakterna)) |
| Yttrandefrihetsgrundlagen trädde i kraft | 1 januari 1992 (Regeringen (Ds 1998:46)) |
| Europakonventionen blev svensk lag | 1995 (EUR-Lex, svensk författningssamling) |
| EU:s stadga om grundläggande rättigheter blev rättsligt bindande | december 2009 genom Lissabonfördraget (EUR-Lex, EU:s rättsdatabas) |
| Antal tilläggsprotokoll till Europakonventionen | 12 (Regeringskansliets rättsdatabaser (officiell rättskälla)) |
Vad är mänskliga rättigheter?
Mänskliga rättigheter beskrivs som moraliska principer eller normer som anger standarder för mänskligt beteende och som regelbundet skyddas i nationell och internationell rätt (EUR-Lex, EU:s rättsdatabas). Den allmänna förklaringen har översatts till fler än 500 språk och är världens mest översatta dokument (FN, officiell källa).
- Universella: rättigheterna gäller alla människor oavsett kön, kultur och andra kännetecken (Svenska FN-förbundet (fördjupningsmaterial))
- Odelbara och ömsesidigt samverkande: rättigheterna hör ihop som en helhet (Svenska FN-förbundet, fördjupningsmaterial)
- En del av folkrätten, alltså den internationella rätten (Svenska FN-förbundet (lärarmaterial))
Vad innebär det att de mänskliga rättigheterna utgör en odelbar helhet?
- Enligt FN kan rättigheterna delas in i medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (FN, officiell källa)
- Yttrandefrihet och rättssäkerhet hör till den första gruppen, medan utbildning, hälsa och bostad hör till den andra (Svenska FN-förbundet, fördjupningsmaterial)
Odelbarheten betyder att en stat inte kan plocka ut de rättigheter som passar den bäst. Det är den mest praktiska läxan i hela ämnet.
Konsekvensen: Den som bara läser en av de två grupperna får en halv bild av vad staten förväntas garantera.
Vilka är de 30 mänskliga rättigheterna?
Siffran 30 avser artiklarna i den allmänna förklaringen, inte en färdig lista med 30 separata rättigheter (OHCHR Europe, FN:s människorättskontor). Förklaringen antogs 10 december 1948 (FN, officiell källa) och slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter (Regeringen, Ds 1998:46).
Vilka är exempel på mänskliga rättigheter?
- Lika värde och lika rättigheter, enligt artikel 1 i den allmänna förklaringen (Regeringen, Ds 1998:46)
- Tanke-, samvetes- och religionsfrihet, enligt artikel 18 (FN, officiell källa)
- Rätt till utbildning, enligt artikel 26 (FN, officiell källa)
Listan visar hur blandade rättigheterna är: en princip om lika värde, en frihet att tänka och tro och en social rättighet till skolgång. Samma förklaring täcker alltså både politik och vardag.
Den som letar efter ”de 30 rättigheterna” hittar en artikelstruktur, inte en färdig lista. Att slå upp artikelnumret är därför det mest exakta sättet att kontrollera vad som faktiskt sägs.
Konsekvensen: Den som läser artikeltexten i stället för sammanfattningar får en säkrare bild av vad rättigheten täcker.
Är de mänskliga rättigheterna en lag?
Den allmänna förklaringen är inte juridiskt bindande, utan en resolution från FN:s generalförsamling (Regeringen, Ds 1998:46). Bindande kraft uppstår när stater förklarar sig bundna av konventioner och protokoll (Svenska FN-förbundet, fördjupningsmaterial).
- FN har nio centrala människorättskonventioner, och den första är från 1965 (UN Office at Geneva (FN i Genève))
- Europakonventionen undertecknades i Rom 4 november 1950 och var det första instrumentet som gav bindande verkan åt rättigheterna i den allmänna förklaringen (Europadomstolen, tillsyn av Europakonventionen)
- Alla Europarådets medlemsstater har anslutit sig till Europakonventionen (Europadomstolen, tillsyn av Europakonventionen)
Europakonventionen är svensk lag sedan 1995 genom lag (1994:1219) (EUR-Lex, svensk författningssamling). Riksdagens utskott har konstaterat att inkorporeringen sker genom vanlig lag och att konventionen inte får grundlagsstatus (Riksdagen (utskottsbetänkande)).
Den som blandar ihop vanlig lag med grundlag tar fel om hur skyddet fungerar. Konventionen binder lagstiftningen via regeringsformen, men den har ingen grundlagsstatus.
Vilka grundlagar innehåller mänskliga rättigheter?
- Regeringsformen, som skyddar fri- och rättigheter (Regeringskansliets rättsdatabaser)
- Tryckfrihetsförordningen, som har varit grundlagsskyddad sedan 1700-talet (Regeringskansliets rättsdatabaser)
- Yttrandefrihetsgrundlagen, i kraft sedan 1 januari 1992 (Regeringen, Ds 1998:46)
Sveriges grundlagar består av regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (Regeringen, Ds 1998:46). Av dessa är det tre som främst skyddar de mänskliga rättigheterna.
Konsekvensen: Den som vill veta om ett skydd är bindande ska fråga vilken rättskälla det kommer från, inte bara om rättigheten låter rimlig.
Varför är mänskliga rättigheter viktiga?
Rättigheterna skyddar individer mot godtyckligt maktutövande från staten (Svenska FN-förbundet, lärarmaterial). Samtidigt innebär de skyldigheter för staten, inte bara en begränsning av dess makt (Svenska FN-förbundet, lärarmaterial). Det är dubbelheten som skiljer dem från vanliga önskemål om hur samhället borde fungera.
- Begränsning: staten får inte agera godtyckligt mot individen (Svenska FN-förbundet, lärarmaterial)
- Skyldighet: staten har förpliktelser gentemot individen (Svenska FN-förbundet, lärarmaterial)
- Ansvar: regeringen har det största ansvaret, men även myndigheter och kommuner har ansvar (Regeringen.se, lättläst faktasida)
Ansvaret är delat mellan regering, myndigheter och kommuner. För en medborgare betyder det att en kränkning kan beröra flera nivåer, och att rättigheten behöver kopplas till rätt instans.
Konsekvensen: Att rättigheterna både begränsar staten och förpliktar den gör dem till ett verktyg för individen, inte bara en värdedeklaration.
Vad säger artiklarna om mänskliga rättigheter i FN och Europakonventionen?
Artikeltexten är den säkraste kontrollpunkten när man vill veta vad en rättighet faktiskt säger. Fem artiklar används här, tre från FN-förklaringen och två från Europakonventionen.
Vad säger artikel 1 i FN:s mänskliga rättigheter?
- Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter (Regeringen, Ds 1998:46)
Vad säger artikel 18 i de mänskliga rättigheterna?
- Skyddar tanke-, samvetes- och religionsfriheten (FN, officiell källa)
Vad säger artikel 26 i FN:s mänskliga rättigheter?
- Gäller rätten till utbildning (FN, officiell källa)
Vad säger artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter?
- Skyddar yttrandefriheten (Europadomstolen (svensk version))
Vad säger artikel 13 i Europakonventionen?
- Ger rätt till ett effektivt rättsmedel vid kränkning (Europadomstolen, svensk version)
Konsekvensen: Samma frihet finns i båda texterna, men bara Europakonventionen är svensk lag och har en domstol kopplad till sig. För en läsare i Sverige är den den mer praktiska kontrollpunkten.
Bekräftat
- Den allmänna förklaringen antogs 10 december 1948 (FN, officiell källa)
- Europakonventionen är svensk lag sedan 1995 men har inte grundlagsstatus (Regeringskansliets rättsdatabaser)
- Europadomstolen prövar kränkningar av Europakonventionen (OHCHR Europe, europeisk översikt)
Oklart
- Hur enskilda rättigheter prioriteras när de krockar med varandra
- Hur svenska domstolar praktiskt har tillämpat Europakonventionen i konkreta mål
- Sedvanerättens exakta status i internationell rätt
- Hur många stater som har ratificerat FN:s pakter
”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.”
FN:s allmänna förklaring, artikel 1, citerad av Regeringen, Ds 1998:46
”Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter är inte juridiskt bindande.”
Regeringen, Ds 1998:46
”Europakonventionen har inte grundlags status men enligt regeringsformen får lag eller föreskrift inte meddelas i strid mot Sveriges åtaganden enligt konventionen.”
Regeringskansliets rättsdatabaser
För den som vill veta vad som faktiskt gäller i Sverige är valet tydligt: läs artikeltexten i Europakonventionen och kontrollera vilken rättskälla som binder, i stället för att lita på att en deklaration räcker. Europakonventionen är svensk lag (EUR-Lex, svensk författningssamling), och eftersom Europadomstolen i Strasbourg prövar kränkningar av den texten bör den ligga till grund för den egna bedömningen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan FN:s allmänna förklaring och Europakonventionen?
Förklaringen antogs 10 december 1948 och är inte juridiskt bindande (Regeringen, Ds 1998:46). Europakonventionen är ett fördrag inom Europarådet och är svensk lag sedan 1995 (EUR-Lex, svensk författningssamling).
Vem kontrollerar att länder följer mänskliga rättigheter?
Fristående tidsbundna expertorgan, så kallade treaty bodies, övervakar FN:s människorättskonventioner (UN Office at Geneva). Europadomstolen i Strasbourg övervakar att Europakonventionen efterlevs av medlemsstaterna (OHCHR Europe, europeisk översikt).
Vad händer om en stat bryter mot mänskliga rättigheter?
Europadomstolen i Strasbourg prövar kränkningar av Europakonventionen (OHCHR Europe, europeisk översikt). Hur ett brott mot den allmänna förklaringen följs upp är inte belagt i denna genomgång, eftersom förklaringen i sig inte är bindande (Regeringen, Ds 1998:46).
Vilka rättigheter gäller för alla människor oavsett kön eller kultur?
Rättigheterna beskrivs som universella, vilket innebär att de gäller alla människor oavsett kön, kultur och andra kännetecken (Svenska FN-förbundet, fördjupningsmaterial). Yttrandefrihet och rättssäkerhet hör till de medborgerliga och politiska rättigheterna, medan utbildning, hälsa och bostad hör till de ekonomiska, sociala och kulturella (Svenska FN-förbundet, fördjupningsmaterial).
Vilka institutioner i Sverige arbetar med mänskliga rättigheter?
Regeringen anger att staten, främst regeringen, har det största ansvaret för att skydda människors rättigheter. Även myndigheter och kommuner har ansvar (Regeringen.se, lättläst faktasida).
Relaterade artiklar
Robin Söderlund är senior reporter på Sverigerapport och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.