En ny rapport från Spelinspektionen visar att den svenska spelkanaliseringsgraden sjunkit under 90 procent för första gången sedan omregleringen 2019. Det innebär att var tionde spelkrona som omsätts av svenska konsumenter hamnar hos olicensierade aktörer – en utveckling som väcker frågor om lagstiftningens långsiktiga effektivitet.
Kanaliseringen har minskat stadigt sedan 2021 – nu under kritisk gräns
Spelinspektionens senaste mätning av kanaliseringsgraden, publicerad i mars 2025, visar att endast 89 procent av den svenska spelmarknadens omsättning sker inom det licensierade systemet. Det är en minskning från 93 procent 2022 och 91 procent 2023. Enligt myndighetens egen bedömning är en kanaliseringsgrad på över 90 procent nödvändig för att licenssystemet ska fungera som tänkt – som ett verktyg för konsumentskydd, skatteintäkter och kontroll. hur stor andel av svenskt spel som sker utanför licenssystemet granskas löpande av utländskacasino.se utifrån svensk lag och EU-rätt.
Utvecklingen sammanfaller med en ökad marknadsföring från olicensierade aktörer, ofta baserade inom EU men utan svensk spellicens. Dessa sajter kringgår det svenska spellicenssystemet genom att inte ansöka om tillstånd hos Spelinspektionen, och omfattas därmed inte av det svenska regelverket kring bland annat spelansvar, reklamförbud och maxgränser för omsättningskrav.
Varför spelare väljer bort licenssystemet – prismedvetenhet eller riskbeteende?
En av de främsta orsakerna till den sjunkande kanaliseringsgraden är prisskillnader mellan licensierade och olicensierade spelbolag. Det svenska licenssystemet innebär en skatt på 18 procent av bruttointäkterna, samt omfattande krav på ansvarsfullt spelande, vilket driver upp operatörernas kostnader. Olicensierade aktörer slipper dessa kostnader och kan erbjuda högre utbetalningar, lägre omsättningskrav och mer generösa bonusar – något som lockar prismedvetna konsumenter.
Enligt en kartläggning från Folkhälsomyndigheten från 2024 uppger 34 procent av de som spelar hos olicensierade aktörer att de gör det på grund av bättre odds eller bonusar. Samtidigt visar samma undersökning att 27 procent av dessa spelare har upplevt problem med utbetalningar eller oklara villkor, jämfört med 8 procent hos licensierade operatörer. Konsumentskyddet blir därmed en central fråga – de som jagar bättre villkor riskerar i praktiken att hamna i en oreglerad miljö utan någon form av tvistlösning eller garanti.
Spelinspektionens tillsynsarbete – myndigheten slår mot betalningar och domäner
Spelinspektionen har under 2024 och 2025 intensifierat sitt arbete mot den olicensierade marknaden. Genom att samarbeta med betalningsförmedlare och internetleverantörer har myndigheten fått stopp på över 1 200 domäner och blockerat betalningar till en rad olicensierade bolag. Enligt uppgifter från Spelinspektionens nyhetsarkiv har antalet blockerade domäner ökat med 30 procent jämfört med föregående år.
Trots dessa insatser pekar flera bedömare på att myndighetens verktygslåda är otillräcklig. En utredning från 2023, som låg till grund för ett förslag om skärpta straff för olovligt spel, visade att det ofta dröjer månader innan en blockerad domän ersätts av en ny. Samtidigt använder olicensierade aktörer i allt högre grad kryptovalutor och alternativa betalningslösningar, vilket gör betalningsblockeringar mindre effektiva.
Lagstiftningens utmaningar – från spelreklamförbud till gränsöverskridande spel
Den svenska spellagstiftningen, som bygger på Spellagen (2018:1138), trädde i kraft den 1 januari 2019 och införde ett licenssystem med tydliga krav på operatörer. Bland dessa krav finns ett förbud mot bonusar över 100 kronor, krav på insättningsgränser och ett obligatoriskt självavstängningssystem via Spelpaus.se. Systemet har av många setts som en framgång, men den sjunkande kanaliseringsgraden visar att lagstiftaren måste agera för att minska glappet.
Under 2025 har en parlamentarisk utredning tillsatts för att utvärdera spellagens effekter, med särskilt fokus på kanalisering och konsumentskydd. Enligt direktiven ska utredningen bland annat titta på möjligheten att införa ett totalförbud mot marknadsföring från olicensierade aktörer, samt att stärka Spelinspektionens möjligheter att bötfälla företag som marknadsför sig i Sverige utan licens. Utredningens slutbetänkande väntas i december 2025.
Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att andelen svenskar som upplever spelproblem minskat från 4,1 procent 2018 till 3,2 procent 2024. Men bland de som spelar hos olicensierade aktörer är andelen med spelproblem hela 8,7 procent – nästan tre gånger högre än genomsnittet. Detta understryker att den olicensierade marknaden inte bara är ett ekonomiskt problem, utan också en folkhälsofråga.
Vad krävs för att vända trenden? – Flera åtgärder på bordet
För att återta marknadsandelar från de olicensierade aktörerna krävs en kombination av skärpt tillsyn och incitamentsförändringar. Ett förslag som diskuterats i branschen är att sänka spellicensskatten från 18 till 12 procent, vilket skulle minska prisskillnaden mot den olicensierade marknaden. En sådan skattesänkning beräknas enligt Skatteutskottet kosta staten cirka 1,2 miljarder kronor årligen i minskade intäkter, men skulle samtidigt kunna öka kanaliseringsgraden med upp till 5 procentenheter.
En annan åtgärd som lyfts av Spelinspektionen är att införa krav på att alla operatörer som marknadsför sig i Sverige måste vara licensierade, oavsett var de har sitt säte. Ett liknande system finns redan inom finanssektorn, där utländska företag som riktar sig mot svenska konsumenter måste följa svensk lag. En sådan reglering skulle dock kräva en ändring av EU:s tjänstedirektiv, vilket gör att processen kan ta flera år.
För konsumenter som redan befinner sig i en ohållbar spelsituation påminner Spelinspektionen om att det finns hjälp att få. Via Spelpaus.se kan man stänga av sig från allt licensierat spel i Sverige, och via Stödlinjen på telefon 020-81 91 00 kan man få kostnadsfri rådgivning oavsett var man spelar. Att kanaliseringen minskar är ingen anledning att ge upp – tvärtom krävs ett gemensamt krafttag från lagstiftare, myndigheter och konsumenter för att skydda den svenska spelmarknaden.
Källor
Relaterade artiklar
Robin Söderlund är senior reporter på Sverigerapport och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.