Katastrofal kedjereaktion i rymden och hotet mot satelliter

Objekt över 10 cm: över 50 000 (enligt ESA) · Objekt 1–10 cm: 170 miljoner (Rymdstyrelsen (svensk myndighet för rymdfrågor)) · Starlink-undanmanövrar första halvåret 2025: 144 404 (IEEE Spectrum (ingenjörstidskrift))

Sex nyckelvärden visar samma mönster: skräpet samlas snabbare än det försvinner, och siffrorna kommer från myndigheter och fackpress som följer banorna.

Vad är Kesslersyndromet?

Ursprung och bakgrund

• Enligt Aerospace America (AIAA, branschtidskrift) finns konsensus om att grundkonceptet är sunt, även om forskarna inte är överens om läget idag.
• Courthouse News (nyhetsbyrå) citerar Aaron Boley vid University of British Columbia, som säger att vi befinner oss i de tidiga stadierna av processen.

Varför en kedjereaktion är svår att bryta

• Filmen Gravity (2013) visar en kaskad på 90 minuter, men enligt CNN tar verkliga scenarier år eller decennier.
• Tidsfrågan är omstridd: enligt Aerospace America gäller debatten om en kaskad kan ske om fem, tio eller tjugo år.

Vad det betyder: Kesslersyndromet är inte en enskild katastrof utan en mekanism. Därför är frågan om tid och nivå viktigare än frågan om mekanismen existerar.

Vad är rymdskrot?

Vad som räknas som rymdskrot

• Enligt Tallahassee Democrat (dagstidning inom USA Today-nätverket) är de flesta fragment av avlidna satelliter kvar i låg omloppsbana, eftersom borttagning är dyrt.
• ESA (europeisk rymdmyndighet) anger att även ett objekt på 1 cm kan slå ut en rymdfarkost, och att en kollision med ett objekt större än 10 cm bedöms som katastrofal.

Var rymdskrotet huvudsakligen finns

• Space Law Journal (rymdjuridisk tidskrift) skriver att luftmotstånd tar bort skräp inom år vid låg höjd, medan skräp på 800–1400 km kan ligga kvar i århundraden.
• Enligt IEEE Spectrum (ingenjörstidskrift) är banorna mellan 520 och 1000 km de mest utsatta för kaskadens tillväxt.

Vad det betyder: Rymdskrot är lika mycket en fråga om höjd som om mängd. Det som ligger lågt rensas snabbt, det som ligger högt stannar kvar.

Hur mycket rymdskrot finns det?

Antal objekt som spåras från marken

• ESA bedömer att över 50 000 objekt större än 10 cm finns i omloppsbana.
• Kollisionen 2009 gav enligt ESA nästan 2000 spårade skräpobjekt och uppskattningsvis 100 000 ospårade fragment i centimeterstorlek.

Mindre fragment som inte går att följa

• Enligt Courthouse News (nyhetsbyrå) ökar fragmenten kollisionstvärsnittet när ett objekt bryts isär.
• Rymdstyrelsen (svensk myndighet för rymdfrågor) uppskattar 170 miljoner objekt mellan 1 och 10 cm, för många för att kartläggas.

Vad det betyder: Siffrorna visar att skräpet inte tar slut. De visar också gapet mellan det som syns och det som faktiskt finns, och det gapet avgör hur försiktiga operatörerna måste vara.

Varför krockar inte satelliter?

Hur operatörer undviker krockar

• Enligt IEEE Spectrum genomförde Starlink-satelliter 144 404 undanmanövrar mot möjliga skrotnedslag under första halvåret 2025.
• Rymdstyrelsen anger att kommunikationssatelliter främst skyddas genom kollisionsvarningar och regler för beteende i rymden.

Hur snabbt färdas en satellit?

• Vid kollisionen 2009 var den relativa hastigheten 11,7 km/s, enligt OrbitalIntel.

Fallgropen: Krockarna är sällsynta för att någon aktivt hanterar banorna, inte för att banorna är tomma.

Vad händer med satelliter när de inte går att använda längre?

Nedbrytning i atmosfären

• Enligt Space Law Journal (rymdjuridisk tidskrift) tar luftmotståndet bort skräp inom år vid låg höjd, under ungefär 600 km.
• Enligt Tallahassee Democrat blir satelliter som inte längre fungerar kvar i låg omloppsbana, eftersom borttagning är dyrt.

Satelliter som blir kvar i omloppsbana

• ESA anger att scenariot kan kontrolleras genom passivering av satelliter och utfasningsstrategier.
• Enligt CNN är det oklart om kritisk trängsel redan är nådd, även om alla uppskjutningar upphörde.

Konsekvensen: Skillnaden mellan aktiva och kvarliggande satelliter är inte en teknisk detalj. Det handlar om vem som fortfarande ansvarar för banan när ingen längre styr satelliten.

Tidslinjen i korthet

• 1978: Kessler och Cour-Palais beskriver kaskadscenariot, enligt Wikipedia.
• 2007: Kinas antisatellittest förstör Fengyun-1C, enligt AZoQuantum.
• 10 februari 2009: Iridium 33 och Kosmos-2251 kolliderar, enligt OrbitalIntel.
• 9 augusti 2024: en kinesisk Long March 6A-raket bryts isär i låg omloppsbana, enligt Wikipedia.
• 5 februari 2025: Rymdstyrelsen publicerar en blogg om rymdskräp och kedjereaktion.
• Juni 2025: CRASH Clock visar 5,5 dagar till förväntad katastrofal kollision utan undanmanöver, enligt Space Law Journal.
• 24 februari 2026: SVT rapporterar om ett nytt nordiskt radarsystem för rymdskräp.

Vad det betyder: Tidslinjen visar ingen enskild vändpunkt. Den visar en följd av händelser som lägger till skräp i samma banor.

Bekräftat och oklart

Bekräftat

• Kesslersyndromet beskrevs 1978, enligt Wikipedia.
• ESA bedömer att över 1,2 miljoner objekt större än 1 cm finns i omloppsbana.
• Iridium 33 och Kosmos-2251 kolliderade 10 februari 2009, enligt OrbitalIntel.

Oklart

• Tidpunkten och omfattningen för en fullskalig kedjereaktion, enligt CNN.
• Om kaskaden redan har startat, enligt Aerospace America.
• Hur snabbt skrotmängden växer framöver, även om ESA anger att den ökar även utan nya uppskjutningar.

Vad det betyder: Listan över oklarheter är lika lång som listan över bekräftade fakta. Den balansen är en del av bilden, inte en brist i den.

Vad experterna säger

Om jag tar ett objekt och bryter sönder det ökar jag dess yta och det som kallas kollisionstvärsnittet. (i översättning)

Aaron Boley, professor vid University of British Columbia, via Courthouse News (nyhetsbyrå)

Det kan också komma från en kollision med något i rymden, antingen från yttre rymden eller från ett människotillverkat objekt som redan finns där. (i översättning)

Go Cher Hiang, satellitprojektchef vid National University of Singapore, via The Wire (indisk nyhetssajt)

Mönstret: Båda rösterna pekar på samma mekanism. Ett enda objekt som bryts isär blir många, och varje nytt fragment ökar sannolikheten för nästa träff.

Vad som avgör nästa steg

Det som avgör om kedjan bryts är vad som görs nu, inte vad som hände 1978. Enligt ESA kräver en stabil utveckling i låg omloppsbana en utfasningsgrad på minst 90 procent för traditionella satelliter och minst 95 procent för stora konstellationer av mindre satelliter. För satellitoperatörer och de tjänster som bygger på banorna är valet tydligt: investera i passivering och utfasning nu, eller acceptera att varje ny krock gör nästa mer sannolik.

Relaterad läsning

• Hur kallt är det i rymden

Läsningen ger bakgrund om miljön som satelliter och rymdfarkoster måste klara, vilket gör skillnaden mellan låg och hög bana lättare att se.

Relaterad läsning: hur kallt är det i rymden

Vanliga frågor